Ingenting

Jag sitter uppe igen. Alldeles för sent, igen. Men tro inte att alla sover för det, jag lever i en familj som aldrig sover. Det är stört omöjligt att vara helt ensam, men det gör ingenting, för jag älskar dem ändå.

Egentligen ville jag bara skriva ner någonting. Helst något djupt, men något kul går också bra, även om jag inte är alltför bra på den delen.
Men vad är meningen med att skriva bara för att få trycka på tangenterna och fylla det vita tomrummet? Jag måste ha ett ämne också, eller hur?

Nej. Jag vill inte! Jag vill inte ha något ämne och jag vill inte ha ett djup! Jag vill ha ett inlägg med meningslös text om tonårskärlek och osäkerhet. Vart fick jag det ifrån? Jag är inte kär, har inte varit sen den dagen jag såg honom med den flickan jag kallade kompis. Så vart fick jag det ifrån?

jag har kommit på det nu. Det kommer alltid in något sorts tema i ett inlägg oavsett. Det finns en mening i meningen, a song beneath the song liksom. Jag säger en sak men menar en annan, ser dubbelt, vill dubbelt, kan dubbelt. Ja, Nej, Kanske.

Det här är ett inlägg om ingenting.