Vinnarskalle? Jag? Tydligen.

Vinnarskalle. Jag vet inte riktigt vad det är egentligen men min tränare sa att jag hade det. Det började med att jag skulle simma sista sträckan i laget i torsdags, vilket jag inte ville. Men det gick ganska bra, och samma sak när jag simmade sista sträckan idag med.
Sen berättade jag det för Matilda efter lagkappen och hon sa någonting i stil med "ja, men det har du ju, det vet ju typ alla". Jaha, gör dom? Så nu har jag det då. Vinnarskalle alltså.

Om jag ska berätta mer så kan jag berätta att jag vann 100 frisim. Det var kul, jag var så mycket bättre än den som jag bestämt mig för att slå! Det gör mig glad.

Nej, jag är inte störd.

Bröstsims-Sara

Igår på tävlingen nämnde jag för min tränare att det skulle var dumt av mig att inte anmäla mig på 50 bröstsim, då det skulle vara roligt att prova på det för andra gången på 100 år, typ.
Imorse sa han att han hade lyckats fixa in mig i första heatet, av 19. För er som inte förstår er på simning var första heatet väldigt "dåligt" (man kan ju egentligen inte bestämma vad som är dåligt...). Men jag simmade ganska bra iaf. 38.37, nytt pers. Det höll hela vägen också, jag kom nämligen tvåa. Och för er som inte vet det, så är bröstsim verkligen inte min grej.

Mamma skrattade när hon hörde det, en av funktionärerna som mamma känner skrattade, jag skrattade, pappa drog på munnen.

Dagens roliga, typ.


Efter tävlingen verkade det som om alla var upptagna med sitt, men jag fick iaf spendera några av de tråkiga timmarna som var kvar till läggdags med Anton och hans jobb. Dvs. tre roliga småflickor. Jag hade nästan glömt hur man kunde vara när man var så liten. Men några skratt fick jag mig iaf, och ett gott skratt förlänger ju livet!

Jag och mamma har förresten utnämnt oss till professionella mopedmeckare, eftersom vi löser problemen som brorsan och pappa inte fixar.

Märks det att jag är lite glad?

stört

Det är hemskt. Jag vet inte hur man gör. Jag vet inte, fattar inte. Alla fattar utom jag.

Plus att jag har glömt.

Hjälp mig.

Haha, suckers!

Bara för att jag inte ska morgonträna imorgon (behöver alltså inte gå upp klockan fem i sex på morgonen!) så ska jag vara uppe lite sent. Och bara för att jag ska hem till Matilda imorgon och kanske kolla Greys vid dåligt väder så kan jag sova lite, och bara för att jag kommer att vara trött imorgon kommer jag inte köra ett hårt pass (toppning för sara inför ssg, haha!).



Skadeglädje är den enda sanna glädjen! Ibland så kanske, fast nej, men lite bra känns det.

Antingen eller.

Antingen kan man sitta själv hemma hela dagen, titta på film, msna lite, läsa en bok, ha tråkigt, sova lite för att sen åka och träna, åka hem, äta mat, sova igen.

Eller

Så åker man hem till Petra och äter lunch för att sen träna och efter det kanske man ser på bio med Matilda.

Det senare alternativet tilltalar mig, mycket.

I may need it more than you think

Jag har varit på landet. Där har jag mått bra, för det mesta. Vi har badat i en vacker sjö, underbart var det. Vi har cyklat och köpt godis. Vi har ätit midsommarmat och haft femkamp. Det har varit släkten för hela slanten.
Imorgon börjar träningen klockan 7 på morgonen. Palla träna så tidigt, egentligen. Men jag kommer gå dit, det gör jag alltid. Men jag vill inte. Inte då. Några timmar senare bara, snälla? Nehe, inte det. Han däruppe måste hata mig.

Jag önskar jag fått med mig dagboken till landet, men jag glömde den. Jag vill skriva av mig, 100 gånger mer personligt än vad jag skriver här (och med tanke på vad som erkänts här är det verkligen personligt). Nåja, nästa gång kanske. För övrigt ska det sparas pengar nu. Jag vill ha en bra kamera. Jag må kanske inte vara bra på att fotografera, eller göra det ofta, men prylgalen som jag är så vill jag ha. Haha. Patetiskt jag vet. För er som undrar lägger jag nu in videor på min ipod video. Bra va?

Sova snaaart.

Så kan det gå

Igår efter träningen åkte jag hem till Emelie. Jag såg en söt pojke på bussen. När jag kom hem till Emelie hade hon dukat med levande ljus och tekoppar. Jag drack två glas te och vi pratade länge om allt. Sen fick jag födelsedagspresenten också. En välbehövlig bok och The Holiday på dvd. Vi tittade på halva innan jag var tvungen att åka hem.

Nu sitter jag i soffan med en bok och datorn i knät, samtidigt som jag slökollar på The Holiday. Jag väntar på Jude Law i glasögon. Haha.

I wouldn't like me, if I met me

Ibland tycker jag verkligen inte om mig själv.

Jag hatar att jag aldrig säger precis vad jag tycker, även fast det vore det bästa.
Jag hatar att jag alltid bryr mig lite för mycket, alltid pratar lite för mycket, skickar ett sms för mycket och så vidare. Jag hatar att jag alltid får mig själv att känna mig utanför, trots att det inte är så. Jag hatar att jag alltid tänker och analyserar allt, minst 100 gånger. Jag hatar att jag alltid känner mig så jävla stor och klumpig jämfört med andra. Jag hatar att jag faktiskt är större än alla andra. Jag hatar att vara den som aldrig klarar av att vara själv. Jag hatar att jag är så jävla feg. Jag hatar att jag inte klarar av konflikter. Jag hatar att jag hellre sitter med händerna för öronen när du skriker än att skrika tillbaka. Jag hatar att jag gråter fastän jag inte vet varför, men bara när jag är själv. Jag hatar att jag aldrig vågar. Jag hatar att jag inte kan läsa av dig, att jag inte kan äta som jag känner för bara för att dom blickarna ser rakt igenom. Jag hatar att jag är så beroende av alla runtomkring mig. Jag hatar att jag är så fysisk av mig. Jag hatar att jag inte kan glädjas med andra. Jag hatar att jag oroar mig så mycket. Jag hatar att jag sitter uppe sent och skriver sånt här skit när jag skulle kunna sova. Jag hatar att jag aldrig somnar när jag ska.

Hur fan kan jag stå ut med mig själv?

Såå...

Så, jag har varit i London. Det var helt jävla underbart. Jag älskar London, jag älskar människorna, språket, dialekten, husen, ja, allt.

Vi hade riktigt kul ska tilläggas. Man ska ju aldrig försöka återberätta någonting sånthär, men, nej förresten, vi struntar i det.

Till Ida vill jag bara säga: Jeanskillen, "you're gorgeous, honestly, you should look yourselves in the mirror!", t-shirtkillen, candyman, passiongirls, pizzagirls, fanciable guys och Manfred!

Vad blir det nästa år? För att inte tala om i AUGUSTI?!

London!

Jag har packat. Jag är klar för avresa, bara sisådär 3 h före den tid då vi ska sätta oss i bilen för att hämta upp kusinen och hennes mor. Är jag excited? JA!

Videokameran är laddad och kameran likaså. Det här kommer bli fantastiskt, oavsett väder!

Ida, nu är det inga dagar kvar!

shit liksom

Jag har gjort om bloggen, igen. Men lite fint blev det?

Syrran tog studenten idag, grattis till henne! För tusende gången kanske jag ska påpeka att: jag är inte avundsjuk. Så mycket självständighet som det kräver har inte jag nu. Jag kan inte laga mat, tjäna egna pengar, leva mitt eget liv utan hjälp. Nej tack. Men kul för dig, inte alls läskigt. Nej, nej.

Imorgon åker jag till London! Stört. Har jag packat? Neeee, klart inte. Jag har lagt fram lite saker. Men inte mer än så.

Vad ägnar vi resten av natten åt?

Svar: Att PACKA!

Lite om igår och lite om sen.

Igår var en trevlig dag. Jag tävlade lite och vissa saker gick ganska bra. Med tanke på att jag inte är helt frisk så var det ju mer än godkänt. Förutom 100 rygg, det var läskigt. Jag stannade upp totalt i simningen efter typ 90 meter, för jag fick ingen luft. Men det löste sig sen.

Jag, Anna och Niklas åt "Lunch" i Täby mellan passen, Anna valde resturang. Det var yttepyttelite mat, men god. Det fick kompletteras med hamburgare från McDonalds sen...
Jag skrattade mycket, det var roligt. Jag och Niklas plågade Anna, det var kul. Sen simmade jag fort på 50 fritt, det var också roligt.

Idag är det picknick med massa gamla simmare, hoppas det blir kul! Sen måste jag börja packa inför London, eftersom jag lovat att hjälpa mamma med allt inför syrrans student på tisdag och på onsdagen tar hon studenten. Sen åker vi på torsdag. Fyfan vad roligt det ska bli! Jag vet att om man åker med Ida lär man väl inte få en lugn stund ;)

Nu måste jag hosta.

Woho

Om man andas små korta andetag genom näsan så kan jag nästan låta bli att hosta.

Läs och förstå!

Får jag förtydliga en sak? Riktigt trycka upp det i ansiktet på er, så att ni kanske förstår?

Okej: Jag är inte kär i någon, överhuvudtaget. Jag gillar ingen, jag är inte på g med någon, jag spanar inte in någon. Alls. Ingen. None. Jag har inga hemliga beundrare, och det är ingen som är kär i mig.

Förstår ni? Var det oklart? Ytterligare frågor?

Tack för mig.

Nu

Välkommen hem, Sommarlov. Du kunde inte vara mer efterlängtad.

Sol, vind och vatten.

Jag har nyss sett klart Coyote Ugly. Den är egentligen inte alls bra, men det ligger lite minnen däri så jag bestämde mig för att se den.
Igår tittade jag på Notting Hill, den däremot, är så fucking fantastic!

Idag har jag spenderat dagen på Eriksdalsbadet (ovanligt, huh?). Vi var några stycken som solade och badade. När jag och Milda var i och badade lite såg vi en gammal "bekant" till mig, haha. Han stirrade, jag stirrade, ingen sa något.

Kan man annat än älska dagar som denna?
Och imorgon välkomnar jag sommarlovet.

Sjukamp

Idag var en riktigt rolig dag. Först var jag hemma hos Matilda och hade det trevligt innan vi skulle bege oss iväg till någon slags tränarträff. Vi hade bara fått reda på en mötesplats, inget mer. Vi tog oss med bil hem till Eva och Roffe för att sedan bli indelade i lag om ungefär 10 stycken. Vårat lag var såklart bäst, något vi insåg redan innan vi börjat sjukampen.
Det var massa roliga grenar. Bland annat en där man skulle ha ögonbindlar för ögonen och hålla i ett rep, som man skulle forma som en rektangel. Jag, Anton och David d.ä. utgjorde den bästa långsidan ever.

Efter sjukampen som vi lämnade som segrare (vad annars?) var det dags för picnick. Vi la ut våra dukar på marken och började ta för oss av maten som serverades.
Emelie fällde dagens kommentar i en mycket givande dialog

E - Jag kan inte äta allt det här, jag har inte tränat på en vecka!
D d.ä - Klart du kan, jag äter ju det, och jag har inte tränat på två år!
E - Men kolla på hur du ser ut då!

(Tilläggas bör att han inte var/är tjock)
Jag och David slog även våra kloka hjärnor ihop och använde en duk till bordet vi uppfann (pooldäcket) och en att sitta på, lite finare lite bättre, var det så?


En mycket lyckad dag med andra ord!

The Little Mermaid

Jag har nyss tittat klart på The Little Mermaid. Disneyfilmer är klart underskattade. Jag grät, fast bara lite...

There you see her
Sitting there across the way
She don't got a lot to say
But there's something about her

And you don't know why
But you're dying to try
You wanna kiss the girl

Yes, you want her
Look at her, you know you do
Possible she wants you to
There is one way to ask her

It don't take a word
Not a single word
Go on and kiss the girl
[Sing with me now]

Sha la la la la la, my oh my
Look like the boy too shy
Ain't gonna kiss the girl
Sha la la la la la, ain't that sad
Ain't it a shame, too bad
He gonna miss the girl

I don't know when, I don't know how,
But I know something's starting right now

Tal

Jag höll ett tal i skolan för några dagar sen, det var bland det värsta jag gjort, inte talet alltså det gick jättebra. Men att stå där och hålla det, det var hemskt. Men här är det iaf.


Jag kan det här.
Ni vet den känslan?
Den känslan man kan få när man ställs inför en utmaning
Och samma sekund som man sätter igång vet man.
Det här kommer att gå så jävla bra.

När jag var tio år bestämde jag mig att prova på simning.
Sen dess har jag spenderat en stor del av mitt liv i simhallar runt om i Sverige.
Det har varit både träningsläger och tävlingar,
men mest utav allt har det varit träningar
2 timmar om dagen, sju till åtta gånger i veckan, plus landträningar

Bli inte chockade nu
Men det är för mig ganska självklart att det inte alltid är roligt.
Vissa dagar känner jag bara för att skita i allting
Ta mina grejer och gå hem
Kanske lägga mig i soffan och se en film eller göra något annat roligt
Men det gör jag inte
Istället ligger jag där och simmar
Fram och tillbaka
Meter efter meter
I två timmar

Eller när jag tvingas gå upp klockan kvart i fem på morgonen för att träna innan skolan
Då frågar jag mig ofta, varför gör jag det här?

Och jag vet att det är för den känslan.
Det finns säkert fler sätt att uppnå den på
Men mitt sätt är genom simningen

Allt man strävar efter är det perfekta loppet
Och ni som inte simmar vet nog inte hur svårt det är
Det ligger så mycket mer bakom ett perfekt lopp än att bara simma snabbt.

Grunden till allt är träningen, har man inte rätt grundkondition kan till och med en talang som Stefan Nystrand säga hej då till alla sina medaljer.
Men det är inte träningen bakom som vi ska prata om
Vi pratar om loppet istället

Först av allt måste du vara snabb i starten
Inte för snabb, så att du tjuvar, utan bara så snabb att du har ordentlig fart med dig ifrån pallen och får ett litet försprång.
Sen måste du ha ett bra undervattensarbete, en ordentlig streamline, så att du inte förlorar all fart du fick med dig från starten.

Väl i vattnet måste du se till att du har en bra uppgång, perfekt teknik, utan att simma långsamt, du måste ha ordentligt tag i vattnet, inte för mycket benspark
För då får du mjölksyra, men inte heller för lite, för då går det för långsamt.
När du närmar dig kaklet är det dags att börja tänka på vändningen, den måste du göra snabbt för att inte förlora fart, och göra ett perfekt undervattensarbete igen.
Glöm för allt i världen inte att göra en perfekt uppgång, det vill säga, bryt vattenytan perfekt.
Målgången är också viktig, glid inte in i mål, det kan kosta dig en medaljplats.
Varje litet moment, varje armtag, varje vändning, varje benspark, kan kosta eller ge dig en hundradels försprång.

Förstår ni vad jag menar när jag säger att det perfekta loppet är svåruppnått?
Ibland vet man bara.
När man står på pallen
Och det finns ingenting annat än du.
Trots att läktaren är fullsatt så hör du dom inte
Det är bara startsignalen och du som existerar.
Det finns inget ljud
Det är som om du blivit tillfälligt döv
Fram tills du slår vattenytan
När du kommer i mål och ser
Det du vetat sen du lämnat pallen
Att det här gick så jävla bra

Då, och först då, förstår du
Vad du faktiskt har gjort i bassängen alla dessa år
Och på något sätt är det värt varenda sekund
Om inte mer.

Det här gör vi om, många gånger

Idag har varit en härlig dag. Jag och Anna begav oss till IKEA tidigt på förmiddagen för att inhandla saker till en present som en viss person skulle få på sin studentmottagning senare under dagen. Sen åkte vi till Matilda med alla saker för att slå in dem. Det blev otroligt lyckat, och roligt, om jag får lov att skryta lite...
Härlig dag, allt förutom träningen dåra, som bara var jobbig.








Det är skönt att kunna låtsas lite, om än bara för en sekund. Sen ramlar man tillbaka i verkligheten igen.

Sommar, sommar, sommar!

Idag var jag på stan med Emelie, jag köpte massa vackra saker. Nu känner jag mig värsta tjejig med mina två klänningar i garderoben!

Efter det åkte jag hem, åt lunch, satt i en stol på vår uteplats och läste lite. SEN! Sen åkte jag hem till Matilda och middagade. Eftersom vi blev så otroligt mätta bestämde vi oss för att åka in till stan och gå runt. Det var det trevligaste jag gjort på länge. Vi köpte glass och sånna där godisremmar vid djurgårdsfärjorna. Sen satte vi oss vid kajen och bara pratade, pratade och pratade. Vi matade fiskarna lite också, och kände oss extremt iakttagna (dock ej av fiskarna...).

När allt är så här bra har jag svårt att förstå alla ögonblick när jag inte mår så här.

Det var ingen vanlig dag.

Underbar dag, underbara människor, underbara presenter. Tack.

Jag har ätit tonvis med jordgubbar (ja, Anna, jag vet!). Sen har jag fått massa fina saker också, och även ni som inte gav mig något men sa grattis ändå, tack.



Jag tycker om er allihopa så himla mycket, jag lovar att det kommer ett inlägg dedikerat åt er. Någongång.


Sova.

Framgångsrik

Jag har fått en bok. Den heter 100 hemligheter som gör dig framgångsrik.

Jag ska lära mig den utantill.

Gluteus maximus, latissimus och pectoralis major

Jag har haft en bra dag. Sov 9h och 45 minuter i natt, sen vaknade jag, duschade, datade och efter det åkte jag in till stan för att träffa mormor och fira lite. Jag fick ett jättefint halsband, 400 kronor till london, och en present som hon inte orkade släpa med sig. Sen bar det av till Petras studentmottagning, vilket var supertrevligt!
När jag kom hem fick jag reda på att jag fick vg i idrott, jag "missade lite för mycket på mvg frågorna, tyvärr". Ni förstår, mitt betyg sätts efter hur mycket jag kan på ett prov, dvs. hur bra jag kan alla muskler på latin, lägga upp ett träningsprogram och hur musklerna i kroppen syresätts.
Ny chans på tisdag. Men vet ni vad? Jag orkar inte. Jag tänker inte gå dit.
Bara för att min lärare är cepe och min hjärna har tagit sommarlov.

Fuck him.

Nu ska jag sova bort den där skiten, och vakna upp till en trevligare dag. Gonatt.