Tal

Jag höll ett tal i skolan för några dagar sen, det var bland det värsta jag gjort, inte talet alltså det gick jättebra. Men att stå där och hålla det, det var hemskt. Men här är det iaf.


Jag kan det här.
Ni vet den känslan?
Den känslan man kan få när man ställs inför en utmaning
Och samma sekund som man sätter igång vet man.
Det här kommer att gå så jävla bra.

När jag var tio år bestämde jag mig att prova på simning.
Sen dess har jag spenderat en stor del av mitt liv i simhallar runt om i Sverige.
Det har varit både träningsläger och tävlingar,
men mest utav allt har det varit träningar
2 timmar om dagen, sju till åtta gånger i veckan, plus landträningar

Bli inte chockade nu
Men det är för mig ganska självklart att det inte alltid är roligt.
Vissa dagar känner jag bara för att skita i allting
Ta mina grejer och gå hem
Kanske lägga mig i soffan och se en film eller göra något annat roligt
Men det gör jag inte
Istället ligger jag där och simmar
Fram och tillbaka
Meter efter meter
I två timmar

Eller när jag tvingas gå upp klockan kvart i fem på morgonen för att träna innan skolan
Då frågar jag mig ofta, varför gör jag det här?

Och jag vet att det är för den känslan.
Det finns säkert fler sätt att uppnå den på
Men mitt sätt är genom simningen

Allt man strävar efter är det perfekta loppet
Och ni som inte simmar vet nog inte hur svårt det är
Det ligger så mycket mer bakom ett perfekt lopp än att bara simma snabbt.

Grunden till allt är träningen, har man inte rätt grundkondition kan till och med en talang som Stefan Nystrand säga hej då till alla sina medaljer.
Men det är inte träningen bakom som vi ska prata om
Vi pratar om loppet istället

Först av allt måste du vara snabb i starten
Inte för snabb, så att du tjuvar, utan bara så snabb att du har ordentlig fart med dig ifrån pallen och får ett litet försprång.
Sen måste du ha ett bra undervattensarbete, en ordentlig streamline, så att du inte förlorar all fart du fick med dig från starten.

Väl i vattnet måste du se till att du har en bra uppgång, perfekt teknik, utan att simma långsamt, du måste ha ordentligt tag i vattnet, inte för mycket benspark
För då får du mjölksyra, men inte heller för lite, för då går det för långsamt.
När du närmar dig kaklet är det dags att börja tänka på vändningen, den måste du göra snabbt för att inte förlora fart, och göra ett perfekt undervattensarbete igen.
Glöm för allt i världen inte att göra en perfekt uppgång, det vill säga, bryt vattenytan perfekt.
Målgången är också viktig, glid inte in i mål, det kan kosta dig en medaljplats.
Varje litet moment, varje armtag, varje vändning, varje benspark, kan kosta eller ge dig en hundradels försprång.

Förstår ni vad jag menar när jag säger att det perfekta loppet är svåruppnått?
Ibland vet man bara.
När man står på pallen
Och det finns ingenting annat än du.
Trots att läktaren är fullsatt så hör du dom inte
Det är bara startsignalen och du som existerar.
Det finns inget ljud
Det är som om du blivit tillfälligt döv
Fram tills du slår vattenytan
När du kommer i mål och ser
Det du vetat sen du lämnat pallen
Att det här gick så jävla bra

Då, och först då, förstår du
Vad du faktiskt har gjort i bassängen alla dessa år
Och på något sätt är det värt varenda sekund
Om inte mer.