Bröstsims-Sara

Igår på tävlingen nämnde jag för min tränare att det skulle var dumt av mig att inte anmäla mig på 50 bröstsim, då det skulle vara roligt att prova på det för andra gången på 100 år, typ.
Imorse sa han att han hade lyckats fixa in mig i första heatet, av 19. För er som inte förstår er på simning var första heatet väldigt "dåligt" (man kan ju egentligen inte bestämma vad som är dåligt...). Men jag simmade ganska bra iaf. 38.37, nytt pers. Det höll hela vägen också, jag kom nämligen tvåa. Och för er som inte vet det, så är bröstsim verkligen inte min grej.

Mamma skrattade när hon hörde det, en av funktionärerna som mamma känner skrattade, jag skrattade, pappa drog på munnen.

Dagens roliga, typ.


Efter tävlingen verkade det som om alla var upptagna med sitt, men jag fick iaf spendera några av de tråkiga timmarna som var kvar till läggdags med Anton och hans jobb. Dvs. tre roliga småflickor. Jag hade nästan glömt hur man kunde vara när man var så liten. Men några skratt fick jag mig iaf, och ett gott skratt förlänger ju livet!

Jag och mamma har förresten utnämnt oss till professionella mopedmeckare, eftersom vi löser problemen som brorsan och pappa inte fixar.

Märks det att jag är lite glad?