Kör, bara KÖR!

Nu har jag varit på körskoleintroduktionsövningskörningsgrejset. Det var ganska givande ändå. Han var duktig, gubben som stod och pratade i tre timmar, plus att han bjöd på mackor, cola och bullar. Det var mycket uppskattat. Känns lite läskigt att jag ska börja övningsköra. Jag kan se framför mig hur mamma sitter och skriker åt mig i ren panik när vi kör runt på en parkering någonstans (hon struntar blankt i att den söta farbrorn på trafikskolan förklarat att man 'inte får bli arg på eleven, då skickar du deras självförtroende i botten direkt') och jag svänger rakt in i ett staket i ren panik. Kanske är det därför mamma pratar om att hon ska boka körlektioner till mig såhär i början, så jag lär mig rätt från början och sen ta några stycken lite då och då under tiden. Jag gillar idén med att köra med den snälla farbrorn, som aldrig blir arg och inte skriker när jag gör fel. Det känns bättre på något vis.