Ingenting

Jag sitter uppe igen. Alldeles för sent, igen. Men tro inte att alla sover för det, jag lever i en familj som aldrig sover. Det är stört omöjligt att vara helt ensam, men det gör ingenting, för jag älskar dem ändå.

Egentligen ville jag bara skriva ner någonting. Helst något djupt, men något kul går också bra, även om jag inte är alltför bra på den delen.
Men vad är meningen med att skriva bara för att få trycka på tangenterna och fylla det vita tomrummet? Jag måste ha ett ämne också, eller hur?

Nej. Jag vill inte! Jag vill inte ha något ämne och jag vill inte ha ett djup! Jag vill ha ett inlägg med meningslös text om tonårskärlek och osäkerhet. Vart fick jag det ifrån? Jag är inte kär, har inte varit sen den dagen jag såg honom med den flickan jag kallade kompis. Så vart fick jag det ifrån?

jag har kommit på det nu. Det kommer alltid in något sorts tema i ett inlägg oavsett. Det finns en mening i meningen, a song beneath the song liksom. Jag säger en sak men menar en annan, ser dubbelt, vill dubbelt, kan dubbelt. Ja, Nej, Kanske.

Det här är ett inlägg om ingenting.

Julafton :)

Nu är julafton över, och jag måste konstatera en sak, jag älskar min fars släkt med familj. Så oerhört härliga människor allihopa. Vi är 16 stycken i ett hus på julafton, granen syns knappt under alla berg med presenter och det skrattas och pratas överallt. Vi äter en middag som är så god att mästerkockarna världen över skulle be om recepten och vi sitter uppe till klockan fyra innan vi går och lägger oss. Jag för min del följer med hem till min favoritkusin och sover där, hon bor ju bara fem minuter bort från farmor.

Bästa presentminnet 1.

Lillkusin på 7 år ska få ett fotbollsspel och fastrarnas män bär in kartongen, den är stor och klumpig.
- Jag vet vad det är, jag vet vad det är! skriker han medan han öppnar paketet
Han får upp det och inuti ligger en...diskbänk! De hade tagit fel kartong och fy vad jag skrattade, det gör ont i magen fortfarande! HAHA.

Citat.

(favoritkusinen ska åka till ö-vik med hennes familj dagen därpå, observera att det inte finns några jämnåriga på hennes låtsaspappas del av släkten...)
- Du har väl inte glömt att packa ner badkläderna? säger hennes låtsaspappa
- Jo, men jag vet inte om jag ska åka och bada, vad ska jag göra där liksom? Antingen följer jag med och badar eller så är jag hemma, det är lika tråkigt vilket som. Så jag vet inte vad jag ska göra.
- Ja, jo. Antingen skiter du i badkläderna eller så tar du med dem, går och badar, sen går du på stan, köper ett rep och går hem och hänger dig.

Nu har jag två dagar med klappöppnande kvar. Idag är det julklappsspel med grannarna och gudmor och imorgon öppnar vi paketen från mamma&pappa, mormor&morfar och morbror&hans fästmö :)

Puss

Män som hatar kvinnor.

Jag har just sträckläst boken Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson. Eller okej, jag sträckläste halva boken från klockan 21 tills nu den första halvan läste jag under dagen. Den var iaf urbra och jags ka definitvt läsa den andra boken också.
Jag läser ganska snabbt och har alltid gjort, jag vet inte om det är positivt eller inte. Jag har kunnat läsa sen jag var tre år gammal så jag tänker aldrig speciellt mycket på hur jag läser, jag bara gör. Det negativa är dock att bra böcker som Harry Potter och sånt kan ta slut på en kväll, även om de är på engelska, men å andra sidan så hinner jag läsa mer så det är ju positivt.

Nu funderar jag allvarligt på att sova, men ni hör väl av mig imorgon antar jag...

Trötter...

Så nu har de anlänt, julkänslan och snön. Jag har varit som ett litet barn hela dagen "snart är det juuuul" kan tänkas att de lite äldre pojkarna blev lite irriterade på mig under träningen, neeej aldrig...

Idag lämnade Kakan ig för vackra Thailand, orättvist som bara den. Jag kommer sakna henne, men jag ska kolla på filmen mycket så går det nog över...
Redovisade i Eng A idag, det blir nog ett MVG i den kursen tror jag. Var klar vid tio ungefär, sen satte jag igång med projektsteget i matte. Hade jag fått mvg på nationella så hade jag sluppit det men så var inte fallet, så jag satt 10-15 med tre uppgifter och skrev typ 6 sidor. Sen hade jag idrottsseminarie och vid halv fyra var den skoldagen över.

Sen var ju Storebrorsan som jag skulle landträna med sjuk så det sket jag i, det blir liksom inte lika bra om man landtränar själv. Höll på att dö på passet. Okej, inte dö kanske, men det kändes sjukt jobbigt iaf. Det enda som var kul var när M simmade fel på insimmet, as usual. Fy vad jag skrattade, han är rolig han...

Har precis kollatt på Grey's och nu sitter man här. Känns som en total waste of time att gå till skolan imorgon för att redovisa ett uppdrag, för sen är det inget mer. Jag skulle så vilja ha en sovmorgon. Idag när jag skulle ha mitt PH samtal sådär olidligt tidigt som 8.15 kom jag till skolan kvart i, sen satt jag och sov över bordet, på riktigt. Kanske borde överväga att gå och lägga mig tidigare, fast nej. Jag ska bara vara uppe liiiite till. Typ tio minuter kanske. Fundera över livet och så.

Jaa, nu fungerar allt ganska bra faktiskt. Jag är glad och trött och skrattar åt mina dåliga försök att vara rolig på på msn, när jag sitter här själv. Pinsamt...

Pepparkaksbak.

Jag och mamma var och handlade julklappar i Farsta idag. Jag handlade iofs alla mina med kakan igår men mamma behövde hjälp med att hitta presenter till pappa, brorsorna och syrran, så visst hjälpte jag till :P
Väl där såg jag mina uuuursnygga vinterskor som jag bara måste ha, trots att dom är en halv storlek för små, jag överlever väl, eller? Dom är egentligen för dyra också, men för stora fötter och för höga priser ska inte stoppa mig! Efter jul blir dom förhoppningsvis mina...

Nu är det pepparkaksbak för full rulle på nedervåningen. Men jag (som hostar hela tiden, precis som resten av la familia) känner mig lite trött så jag pausade lite. Ska snart tillbaka och fixa lite. Sen är det så att jag tycker det är roligast att "pynta" pepparkakorna och pepparkakshuset, inte att baka dom.

Men, men. Nu ska jag gå och joina resten!

Sjuklingen hälsar.

Så nu sitter man här igen.
Nu är man klar med skolan för den här terminen då, visst allt ska skickas in och jag har två redovisningar, men allt som jag behöver göra (läs plugga/skriva) är borta. Härligt värre.

Vad som är mindre härligt är att jag inte känner mig på topp just nu. Huvudet har snurrat sen efter träningen och jag känner mig allmänt seg. Tur då att det är en lektionsfri dag imorgon och att Kakan antecknar åt mig på den frivilliga idrottslektionen! Mindre kul då jag skulle köpt mina julklappar imorgon, men jaja, det får bli en annan gång...
Just nu sitter jag här med en stor kopp grönsaksbuljong som pappa gjorde i ordning åt mig (han blir livrädd så fort man pratar om att inte äta...) och två riskakor, det blir min middag.

Funderar på att läsa en bok och glo på tv imorgon, ingenting annat. Vara hemma och tycka synd om mig själv, för att sen gå och träna såklart. Om jag inte har feber, träna aldrig med feber.

Ja, det blev ett ganska ömkligt inlägg, men jag tycker synd om mig själv nu så ni får stå ut.

Byebye

Sommar?

Är rätt trött just nu faktiskt, jag kunde verkligen inte sova i natt. Somnade runt tre och var tvungen att gå upp halv sju, vilket gav mig ungefär 3,5 timmars sömn. När jag sov hos Kakan i fredags mosade jag henne nästan, för om jag sover med någon så tyr jag mig till den personen, jättejobbigt (iaf för denne person som måste stå ut med att ha mig där. det är nog mysigt första eller andra gången men sen blir det bara jobbigt).

Nu är det snart jul, jag älskar julen. Fast i år känner jag mig ganska off. Det är ingen riktig julstämning och allt har gått alldeles för snabbt. Jag vill mest att det ska bli sommarlov, jag vet att det är långt dit, men jag längtar som bara den. Jag längtar efter de dagarna jag kan ta på mig shorts, ett linne och mina flip-flops för att sen gå till träningen. Då det känns som om nätterna är oändliga och vad som helst kan hända. Varje dag är lite utav ett äventyr. Jag längtar till sm, jag längtar till mitt glada humör är tillbaka och jag längtar efter att bara få vara. Det är ingen som kräver att man ska prestera någonting i skolväg på sommaren, och det är så jag vill ha det.

Men back to reality, det är måndag kväll och jag har tränat som en dåre idag, jag har massa skolarbete att göra tills nästa vecka och det är långt kvar till sommaren. Så let's get everything over with!

Men först lite sömn till mig tack :)

Jag älskar dig.

Hur kommer det sig att alla tar så lättvindigt på allt idag? Tre små ord som jag tycker vi använder alltför ofta, ja, till och med missbrukar. Jag älskar dig. Folk slänger ur sig det när de säger hej då på msn, när de avslutar ett telefonsamtal osv. De tre orden är för mig väldigt speciella. Jag har sagt det till två personer i hela mitt liv, min mamma och min tre år gamla bror.
Han kröp upp i mitt knä idag när jag satt framför datorn och vägrade flytta, det var okej, han fick sitta kvar. Efter ett tag blev han väldigt tung och jag insåg att han hade somnat. Han såg så söt ut när han satt lutad mot mig och sov, som om det inte fanns någon han litade på mer än jag i hela världen. Då sa jag de tre små orden. Jag älskar dig. För det gör jag, av hela mitt hjärta. Jag står inte ut med att se eller höra när han är ledsen, jag klarar det inte. Jag älskar honom.

Jag tror inte jag är den sortens människa som säger till någon att jag älskar honom efter en månad, nej, jag skulle aldrig kunna kasta ur mig något så snabbt. Jag ser på alla ungdomar som är i min ålder, hur deras msn namn skriker ut "Alexander, 3 veckor tillsammans, JAG ÄLSKAR DIG" osv. Jag förstår det inte.
Förlåt om jag låter känslokall,för det är jag verkligen inte, men jag trodde det var mer än så.

Hey :)

Så sitter man här igen då. Har precis varit på Stadsteatern och sett "En midsommarnattsdröm" med pappas del av släkten och nu sitter jag och väntar på att Smör ska komma hit. Hon har nämligen varit barnvakt i mina områden så hon får låna en sängplats här ikväll. Jag kan egentligen inte sitta här och skriva eftersom jag ska tävla imorgonbitti, men mamma och pappa är på fest så det finns ingen som klagar :P Halv åtta kommer taxin som ska ta mig och pappa till åkeshov. Ja, det blir taxi igen, denna gång för att pappa inte kan köra bilen, men jag tvingade honom att åka med eftersom jag vägrar åka ensam.

Jag älskar pappas släkt, jag gör verkligen det. I pausen satt vi och åt och skrattade, alla är så himla snälla och roliga. Det är ingen som dömer och ingen som tycker man är töntig (det är mest jag och kusinen som tycker att dom vuxna är supertöntiga). Synd var det att jag och pappa inte kunde följa med dom och ta nåt litet nånstans, utan var tvungna att bege oss hemåt.

Snart är det första advent, mysigt värre. Mamma har julpyntat här hemma, men jag kan inte säga att jag längtar. Som tur är ska jag tävla imorgon och då kommer jag ha tankarna på annat håll. Imorgon kväll är det plugg för hela slanten. Jag fick dock ett ryck mitt på dagen idag och skrev 1 1/2 sida på min Samhälle och Religionstext om dödsstraff.

Men nu kommer Smör så nu ska jag dra, bye bye :)

Förlåt. I'm a bad blogger...

Förlåt, förlåt, förlåt för att det dröjt så länge! Jag har haft och har fortfarande tusen saker att göra, och jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med allt och jag måste erkänna att bloggen inte är prioritet nr 1...

Idag var jag på filmkväll hos D, med stenkula och smör, gissa om vi hade roligt! Man kan nog inte kalla det filmkväll egentligen, för det enda vi såg var idol. Jag som inte sett ett avsnitt innan hängde väl inte riktigt med, men kul var det! När jag var mindre och tränade med D var vi aldrig riktigt kompisar. Vi var inte ovänner, men vi var så otroligt olika och när man är en sisådär 10 år gammal så tar man oftast inte olikheter så positivt. Vi är fortfarande helt olika, men jag tycker hon är en underbar människa! Så himla rolig och hon vågar verkligen bjuda på sig själv, och det är en förmåga som jag önskar att jag ägde. Hennes pappa var supergullig och skjutsade hem mig sen också, något som jag uppskattade enormt eftersom klockan var närmare tolv och det tar ungefär en timme för mig att komma hem därifrån.

Träningen innan vår "idol-kväll" var superbra! Vi simmade med A-gruppen och det kändes skönt att inte vara så få, för i Elit är vi bara en fem-sex stycken ungefär. Jag passade på att lägga mig långt ifrån Bs bana, längst ut på kanten och fick köra med de äldre pojkarna istället, något som passade mig bättre eftersom jag inte riktigt var på humör för det typiska tjejfnittret och skitsnacket...
Har tränat jättebra hela veckan och är faktiskt väldigt stolt över mig själv. Förra terminen när jag, som är otroligt känslig för stress, bröt ihop lite innan sommaren sa min förra tränare till mig att jag måste se dom timmarna som jag spenderar på badet som mina timmar. Det är ingen som kan röra mina timmar där, där existerar ingen skola och inga krav, där är det bara jag. Nu har jag börjat återuppta det tankesättet och det hjälper något enormt. Det blir en chans att rens huvudet och skita i allt liksom.

Jag vet inte riktigt hur jag ska få in skolan i mitt liv igen, jag orkar liksom inte. Det blir bara mer och mer och mer, jag försöker att ta det lugnt men ibland går det inte. Imorgon blir det en total pluggdag, och min hjärna bara skriker NEJ! Kanske borde jag sänka kraven, men det känns löjligt när jag vet att jag kan. Det tråkigaste är att jag knappt har tid för annat än träning och skola, sömn och annat blir lidande. Just nu känner jag för att vara riktigt kreativ och skriva någonting meningsfullt, typ en saga eller nåt, men jag hinner inte. Fan också.

Men i det stora hela är jag nöjd, jag måste bara ändra på lite plugg innan allt blir bra. Men snart är det lov och jag längtar!

Jag skriver mer snart hoppas jag!