Ja, det var helt okej.
Nej, det var långt ifrån bra.
Jag har saknat något fruktansvärt den här veckan som varit.
Ibland har det känts som om någon sakta men säkert plockade isär mig bit för bit, och ibland har jag faktiskt skrattat.
Men något som är säkert är att jag bara ville gråta av lycka när jag kom hem.
Familj, vänner, kompisar och andra, jag har saknat er. Jag har saknat vardagen, mitt hem, min säng, mitt liv.
Nu är jag hemma, och det känns riktigt bra.
Om ungefär 5 minuter ska jag iväg på dop, det är min kusin Noel som ska döpas. Jag har aldrig varit med på något utav mina kusiners dop förut, så det här ska bli mysigt.
Sen ska jag iväg på 18-årsfest för att sedan sova hos Emelie, roligt men stressigt.
Har jag nämnt att jag kom hem för ungefär en kvart sen?
När jag kom hem från tävlingen idag, runt halv nio, visste jag att mina föräldrar skulle vara hos några kompisar. Det betyder i sin tur: ingen middag för Sara.
För dom som inte känner mig så bra kanske jag måste tillägga att jag hatar att laga mat. Jag gör det bara inte. Är jag ensam hemma, då äter inte jag. Aldrig att jag tvingar mina föräldrar att laga någonting med hot om att jag inte äter annars, jag brukar låtsas som om jag redan ätit. Hur jag ska överleva när jag flyttar hemifrån är för mig en gåta.
Men när jag kommer hem står det en liten folielåda (med kyklingwok i) på köksbänken, bredvid den står en Cola-Light. "Till Sara" står det på en lapp.
Jag känner mig förstådd.
Igår var lika roligt som alltid. Jag gillar min släkt, dom är coola. Jag och Sam ägde stället på att vara arga, jag och Ida rockade allas sockor på att läsa tankar. Fjällen på påsklovet!
Idag vaknade jag och Ida vid tolv, mycket härligt. Pappa kom och hämtade mig, sen åkte jag och Julia till Skärholmen och kollade lite där. Vi promenerade hem, 6 välbehövliga kilometer.
Nu har jag tänt några ljus, satt mig i min mysiga säng, klätt om till mjukisar, satt på greys anatomy på tvn och nu ska jag bara mysa.
Mmm.
Idag är det dags för julafton nummer två, den med pappas del av släkten. Detta betyder att familjen Forsberg-Trägårdh ska ge sig ut till Rönninge för att fira jul med alla underbara kusiner! På tal om kusiner så fick vi en ny sådan den 25/12, en liten William, så William: Välkommen till familjen Trägårdh!
Idag har jag hämtat min nya mobil (!!!!), jättefin är den (Sony Ericsson s500i). Jag är typ helt pank nu, men om några dagar kommer månadspengen, sen kommer lönen! Nya sängen är också här, 140x200cm himmelrike, haha.
Julafton igen var det ja, jag längtar!
Idag är det 20 år sen min mamma och pappa träffades för första gången, 31/10-87. Det är 19 år och 50 veckor sen dom flyttade ihop. Det är 19 år och några månader sen som dom förlovade sig, 13/12-88. Det är 18 år sen dom gifte sig, 12/8-89 och det är 17 år och 5 månader sen dom fick sitt första barn, 2/6-90.
Mamma, Pappa, Carin och jag ser andra Bourne-filmen
Mamma - Men...den där tjejen från ettan är ju inte med! Det är ju en annan nu!
Alla - Joo, det där är hon.
Lite senare:
Mamma säger glatt - Nu ser jag att det är hon, jag kände igen henne med näsan!
Pappa låter trött - På näsan, Susanne. Du kände igen henne på näsan...
