Igår var en väldigt trevlig kväll. Den startade med Melodifestivalen hos Samuel tillsammans med Sanne, Fredrik och Johannes. Sedan avslutade vi den hemma hos mig framför en väldigt bra film, Juno. Den är att rekommendera! Se den, och ge mig soundtracket är ni snälla.
Jag har köpt en flaska Loka till Emelie och en Cola-light till mig, som vi nu har druckit upp och jag ska bege mig hemåt.
Sara: Men Emelie, vart ska vi göra av pant-flaskorna?
Emelie: Vi ställer dom vid ytterdörren.
Sara: Varför?
Emelie: De försvinner efter ett tag om man ställer dem där.
För några år sen kunde jag inte göra saker som jag idag klarar av. Känslan av att klara av de små sakerna i vardagen gör att jag känner mig glad. En liten sak att stryka från listan "Saker Sara Inte Klarar" gör min dag. De pyttesmå sakerna får mig att våga hoppas, i alla fall för någon minut, att kanske blir 2008 ett bättre år. Kanske spills det mindre tårar, kanske mås det bättre, kanske skrattas det mer.
Jag är medveten om att det är många saker som jag fortfarande måste rätta till.
Saker jag inte vill berätta om, saker jag har berättat om, men som folk inte riktigt tar på allvar (eller tror på). Men kanske löser det sig ändå.
Jag kan väl åtminstone få hoppas, snälla?
När man sitter hemma en lördagskväll kan man lätt få för sig att man har tråkigt, att det inte finns någonting att göra. Man inbillar sig att man har riktigt, riktigt tråkigt, att man är uttråkad till max.
Men! Det finns egentligen ganska mycket att hitta på om man tänker efter (vilket jag absolut inte vill göra, orka). Man kan:
- Skriva träningsdagbok för de senaste dagarna (något man helt enkelt struntat i tidigare)
- Fixa i iTunes (lägga in albumbilder och texter, redigera ljud osv.)
- Plugga (Gosh, no!)
- Städa rummet (varför?!)
- Uppdatera bilddagboken (något jag helt enkelt inte gjort)
- Läsa en bok
- Skriva i dagboken (skulle verkligen behövas, men...)
- Krypa ned i sängen och fundera på livet
- Ordna mappar i datorn, sortera bilder
- Göra backup-skivor på de viktigaste bilderna
- Blogga
- Lägga över fina låtar till mobilen
Listan skulle kunna göras oändligt lång. Konstateras kan att jag varken har tråkigt, eller är uttråkad. Jag är bara väldigt lat och initiativlös.
Toppen!
När jag kom hem från tävlingen idag, runt halv nio, visste jag att mina föräldrar skulle vara hos några kompisar. Det betyder i sin tur: ingen middag för Sara.
För dom som inte känner mig så bra kanske jag måste tillägga att jag hatar att laga mat. Jag gör det bara inte. Är jag ensam hemma, då äter inte jag. Aldrig att jag tvingar mina föräldrar att laga någonting med hot om att jag inte äter annars, jag brukar låtsas som om jag redan ätit. Hur jag ska överleva när jag flyttar hemifrån är för mig en gåta.
Men när jag kommer hem står det en liten folielåda (med kyklingwok i) på köksbänken, bredvid den står en Cola-Light. "Till Sara" står det på en lapp.
Jag känner mig förstådd.
